Det er bevist at fett som du spiser ikke nødvendigvis blir omdannet til kroppsfett. Karbohydrater på den annen side blir lett omdannet til fett som følge av insulinproduksjon i kroppen. Ifølge mange eksperter blir faktisk folk flest overvektige på grunn av økte insulinnivåer i blodet. Når et karbohydratrikt måltid spises øker blodsukkerverdien, dvs sukkermengden som fraktes i blodstrømmen. Den økte blodsukkerverdien stimulerer så insulinproduksjon i bukspyttkjertelen. Insulin er det hormonet som tillater blodsukkeret å bli brukt av cellene. Imidlertid har dette en sideeffekt, nemlig at insulin stimulerer fettlagring og får hjernen til å sende ut sultsignaler. Som et resultat av dette spiser du flere karbohydrater og syklusen repeteres. Cellene i kroppen blir etter hvert motstandsdyktige overfor insulin, noe som betyr at bukspyttkjertelen må jobbe enda mer og produsere opp til 4-5 ganger mer insulin for å holde følge med behovet. Det viser seg at høye insulinnivåer har en negativ effekt på kroppen som bl.a diabetes type 2 og tidlig aldring.

INSULINKONTROLL:

Ved å begrense inntaket av karbohydrater så stopper vi denne ”onde sirkelen”. Når karbohydratinntak begrenses, spesielt karbohydrater med høy GI (se neste artikkel), går insulinnivåene ned og glukagonnivåene øker. Glukagon er et hormon som får kroppsfett til å forbrennes og kolesterol til å bli fjernet fra arteriene. Om karbohydrater blir begrenset kraftig, går kroppen inn i en tilstand der kroppen forbrenner mye fett. Blodsukkerverdiene stabiliseres, insulinnivået går ned og fordi kroppen forbrenner fett så går du ned i vekt!

Det betyr også at du kan være sikrere på at den vekten du går ned består hovedsaklig av fett og ikke muskler og vann som kan være resultatet av andre dietter. Beholder du muskelmassen vil du lettere kunne holde vekten etter at du er ferdig med dietten. Anbefaler likevel å ligge lavere enn normalt i karbohydratmengde etter at du er ferdig med dietten, samt at karbohydratene hovedsaklig består av lavglykemiske karbohydrater (se neste artikkel).

Grundkurs i Glykemiskt Index Av Fredrik Paulún

 Her er en innføring i glykemisk indeks og hvorfor dette er viktig for deg. Teksten er på svensk, men jeg håper at det er forståelig allikevel.

Blodsockerblues - livets berg-och-dalbana

 Blodsockret är en av dina mest centrala krafter. Tack vare blodsockret håller vi hjärnan skärpt och musklerna starka och uthålliga. För mycket av det goda kan dock få förödande konsekvenser, med övervikt, hjärtsjukdomar och diabetes som följd. Häng med och läs hur du får rätt blodsocker! En livslång kamp Hela livet kämpar din kropp med att hålla blodsockret på en lagom nivå. Det får inte sjunka för lågt, eftersom socker är det enda bränsle som din hjärna accepterar, och ett lågt blodsocker ger ett lågt IQ!

 Ett alltför högt blodsocker är dock lika olämpligt eftersom denna massiva mängd socker kan skada blodkärl i t ex näthinnan. Därför jobbar kroppen hårt med att behålla blodsockret på en lämplig nivå. Ett sätt att höja blodsockret är att göra dig hungrig, så att du äter något som höjer blodsockret. Ofta blir det något sött som kroppen signalerar att den vill ha. Om du inte äter på 3-4 timmar brukar blodsockret sjunka ganska mycket och det känns frestande att köpa en chokladbit eller liknande.

 Efter måltiden tas kolhydraterna (sockret) upp från tarmen. För att sockret inte ska stiga alltför högt måste dina muskler ta upp det. För att de ska vilja ta upp sockret, och göra om det till energigivande glykogendepåer, krävs det ett hormon; insulin. Detta hormon är mycket potent, då det talar om för muskeln att det är dags att ta upp sockret från blodet, och muskeln lyder snällt. Resultatet är att blodsockret sjunker.

 Insulin, både bra och dålig

Insulin har både bra och dåliga egenskaper. Det ökar uppbyggnaden av glykogen i muskeln och ökar även muskeltillväxten. Tyvärr är baksidan att det också kan öka fettinlagringen och minska fettförbränningen. Det gäller därför att äta så att du får tillräckligt med insulin för att bygga upp muskelenergi, men inte så mycket att du blir tjock! Låter det svårt? Det är det inte. Det är hur enkelt som helst. Du behöver bara lära dig lite om det glykemiska indexet. Det är en metod som talar om hur snabbt blodsockret stiger efter din måltid, och ju snabbare det sker, desto mer insulin kommer att frigöras. Mängden blodsocker, och halten insulin, stämmer väldigt bra överens. Stiger blodsockret snabbt, kommer även insulinet att rusa i höjden. Detta sker bara med vissa livsmedel, företrädesvis väldigt förädlade kolhydratrika sådana. Du finner en lista över de som du bör undvika i slutet av artikeln.

 Glykemiskt index är ett mycket bra redskap för att ta reda på hur snabbt kolhydraterna omvandlas till blodsocker. Man sätter nämligen värden på de olika livsmedlen, värden som visar just hur snabbt blodsockerhöjningen sker. Ju högre värde, desto snabbare går det och tvärtom. Har du ätit 2000 kalorier??? Människan är inte anpassad för dem mat som vi äter idag. Tänk bara på den förändring i matvanor som skett de senaste 100 åren. Innan dess var det bara små förändringar som skedde, och våra kroppar är fortfarande anpassade för att äta frukt, nötter, hela sädeskorn, rötter, frön, grönsaker, fisk, ägg och lite kött. Dessa livsmedel tar en stund att bryta ner, och kommer att höja blodsockret långsamt. Många av våra moderna livsmedel, som snabbris, snabbmakaroner, formbröd, pulvermos och många frukostflingor bryts ner alldeles för snabbt och blodsockret höjs kraftigt på mycket kort tid. Eftersom detta inte är något kroppen är beredd på tolkar den det som om du har ätit massor av mat. Mycket mer än vad du egentligen ätit!

 Orsaken till det är att det nästan är omöjligt att nå så höga blodsockernivåer med vår ursprungliga kost, och det är den som din kropp är inställd på att ta hand om. Bara om vi äter massiva mängder av en ursprunglig kost kan vi nå de blodsockernivåerna, och kroppen tror att just så är fallet. Den tror att du ätit t ex 2000 kalorier vid en enda måltid, och försöker göra det bästa av situationen. Den trycker på fettinlagringens alla knappar! Fettförbränningen sjunker, fettinlagringen ökar och omvandlingen av kolhydrater till fett sätter igång. Det finns forskare som tror att även antalet fettceller kan öka om man äter dessa snabba kolhydrater år efter år. Denna teori är inte bevisad, men skulle det stämma, vore det ett mycket starkt skäl till att välja rätt kolhydrater.

Blodsockrets betydelse för hälsan

 Om du äter mycket snabba kolhydrater kommer det att påverka din hälsa negativt. Risken för åldersdiabetes ökar, och trots sjukdomens namn kan den även drabba yngre människor. Blir man diabetessjuk påverkas livskvaliteten negativt, och risken för allvarliga följdsjukdomar finns. Du som har diabetes (åldersdiabetes, eller ungdomsdiabetes) har dessutom mycket att tjäna på att basera kolhydratintaget på långsamma kolhydrater. Många sjukliga värden sjunker kraftigt när en diabetiker väljer rätt livsmedel, och därför gäller det att göra kostförändringen i samråd med läkare, så att medicineringen kan anpassas. Rätt kolhydrater är således både förebyggande och behandlande mot diabetes. De spelar också roll för hjärt-/kärlhälsan. De snabba kolhydraterna har förmågan att försämra blodfetterna, något som är mycket farligt på lång sikt. Du vet säkert att mättat fett är farligt för hjärtat? Ny forskning visar att de snabba kolhydraterna är ännu farligare!

Tänk uthållighet!

 Du som tränar är beroende av uthålligheten, och hur länge dina muskler orkar arbeta. Ju bättre uthållighet, desto bättre pass blir det. Den sista måltiden du äter innan du går och tränar är av stor betydelse för uthålligheten under passet. Långsamma kolhydrater kommer att tas upp i blodet under lång tid, och därmed ge energi både till musklerna och hjärnan länge när du tränar. Att musklerna måste få energi för att du ska orka, är självklart, men även hjärnan har ett ord med i laget. Om du får lågt blodsocker kommer hjärnan att påverkas och du kommer att känna dig trött. Det är faktiskt ett av skälen till att vi blir trötta när vi tränar.

 I samband med träning har vi dessutom det stora undantaget! Det första målet efter passet får nämligen gärna bestå av snabba kolhydrater. Det beror på att en trött muskel tar upp sockret så snabbt att insulinet knappt hinner stiga och du slipper de negativa effekterna. Snabba kolhydrater kommer att ge en något snabbare återhämtning, och tränar du mer än 3 pass/vecka är detta betydelsefullt. Om du kör färre pass än så kommer du ändå hinna återhämta dig, och de snabba kolhydraterna fyller inte längre samma funktion.

Är GI viktigt för alla? Svaret på frågan i rubriken är ett entydigt och rungande JA! Det är viktigt för små barn såväl som gravida kvinnor och elitidrottare. För barnen är det viktigt, eftersom rätt kolhydrater kommer att ge rätt näring till hjärnan, och därmed en bättre koncentrationsförmåga i skolan. Dessutom lägger man grunden till framtida hjärt-/kärlsjukdomar redan i barnåren. Det gäller därför att vara medveten om riskerna och minimera dem redan från början.

När det gäller gravida kvinnor finns det ingen forskning på hur de olika kolhydraterna påverkar. Även för dessa är dock kvaliteten viktig, om inte annat så för att minska risken för graviditetsdiabetes, något som drabbas många kvinnor varje år. Dessutom kan höga blodsockernivåer säkert påverka fostret, även om ingen vet riktigt hur. Om modern äter snabba kolhydrater kommer det dessutom att leda till väldigt låga blodsockernivåer efter en stund, och det kan säkert påverka fostret negativt, eftersom fostret inte har någon annan källa av kolhydrater än moderns blodsocker. Även fosterets hjärna behöver ju kolhydrater.

Jag hoppas att du förstått att det är skillnad på olika kolhydratrika livsmedel, och att du vill lära dig mer om det.

Komplett liste over de vanligste matvarer og deres GI følger med alle mine kostholdsprogram. Når du leser listen vil du garantert komme til å få en del kraftige overraskelser!!